Grottdykning med Per, Jan, Jari och Marco

Vi, Per Oester, Jari Rytkoenen och Jan Wikstroem, aakte ner till Sardinien tvaa veckor paa en dyksemester. Efter att besoekt olika dykcenter i omraadet runt Alghero fastnade vi foer Porto Contes dykcenter pga deras proffsiga attityd och vaenliga bemoetande. Anledningen till att vi valde Sardinien berodde paa att vi hoert att har fanns den baesta grottdykningen i Medelhavet. Vi startade med att goera ett dyk i en "enklare" grotta med fantastiska stenformationer och stalaktiter. Grottan laag paa ca 5 m djup sa paa flera staellen kunde vi gaa upp till ytan i grottsystemet. Paa de flesta staellen fanns det tillgaang till friskluft saa vi kunde prata med varandra. Dyket fortsatte ut i Medelhavet igen och in i naesta grottsystem som laag bredvid. Detta system var mer avancerat (laes traangt). Tunnlar foerband de olika salarna med varandra. Efter detta inledande dyk var vi helt betagna och taenkte att det var synd att vi redan paa det foersta dyket gjorde det baesta dyket. Foega anade vi vad som vaentade oss...

Dikkers

Efter lite mat och vatten var det dags foer DYK 2!!!

Vi begav oss ut till "Den sovande jaetten" belaegen utanfoer Porto Conte. Grottan kallades for "Madonna cave" pga av att det fanns en bild paa Madonna paa berget ovanfoer. Ingaangen laag paa fem meter och vi begav oss in. Det var traangt redan fran boerjan och vi var tvungna att simma en och en efter varandra. Efter ca 20 m blev det riktigt traangt! Vi var tvungna att vrida oss 90 grader och dra oss fram med haenderna. Efter ett par meter blev det lite bredare och vi kunde aater simma raettvaenda. Tunnlarna slingrade sig framaat och vi tittade ofta bakaat mellan benen foer att kontrollera att bakomvarande fortfarande var med och inte boerjat backa av raedsla!!!! Grottunneln var 70 meter laang innan vi kom fram till sal 1. Haer fanns det fin vit sand som vi var tvungna att foersiktigt simma oever foer att inte foerstoera sikten naer vi skulle simma hemaat. Vi simmade genom en foertraengning och kom saa till sist fram till sal 2. Kaenslan vi hade i kroppen aer svaar att beskriva. En blandning mellan eufori och spaendhet. Efter att besiktat salarna begav vi oss ut igen. Spaendheten slaeppte en aning eftersom vi nu visste vad som vaentade oss paa tillbakavaegen och vi saag fram emot att faa krypa runt i de nervkittlande tunnlarna igen. Vi kunde njuta lite mer av utsikten nu och vi saag nu alla de stalaktiter som fanns i tunnlarna. Vi fick ta oss fram foersiktigt foer att inte foerstoera dem. Vael framme i det traengsta delen sa slocknade lampan!!! Men som de rutinerade dykarna vi aer saa hade vi "backuplight" med oss. Och skulle den sluta fungera fanns ytterligare en backup per dykare. Vael uppe i gummibaaten igen saa skrattade vi hejdloest oever detta fantastiska grottdyk!!!!

Relax between the dives

Alghero 16.07.2000

Efter ett par dagars dykning sa bestamde vi att vi ville tillbaka till "Ciprea" grottan som vi besokt tidigare men inte gatt sa langt in i. Det var nu dags att utforska systemet langre in. Vi fick en noggrann genomgang innan vi begav oss ut till " Ciprea" grottan. Ingangen lag pa ca 7 m djup och ivrigt begav vi oss inat. Detta tunnelsystem skiljer sig fran det forra framforallt pga ljusare vaggar och klarare vatten. Inledningsvis ar det ett virrvarr av tunnlar och forgreningar. Svangarna ar skarpare an forra grottan. Efter ca 20 m kommer den forsta svarare passagen. Tunneln viker av rakt nerat ca 5 m och darefter 90 graders svang igen sa vi hamnade rattvanda. En bit in hittar vi en luftficka och byter nagra ord. Farden fortsatter inat och tunnlarna badar i ljus fran vara lampor och vattnet ar oerhort klart. Mycket gott om stalaktiter och klippformationer. Efter 120 m sa forgrenar sig systemet och vi finner att det finns fin vit sand aven har. Eftersom sanden ror sig i grottorna sa vantar vi medans Marco simmar in en bit och kontrollerar hur mycket sand som har samlats. For att inte rora upp sanden fyller vi vastarna och likt "spindlar" hanger vi i taket och vantar. Marco ger klartecken och vi simmar forsiktigt vidare i den tunnel som vi bestamt pa genomgangen. Tunnlarna overgar fran att vara cirkulara med en diameter pa 1 - 2 m till att vara "tillplattade" med hojder varierande mellan 0,5 - 1 m och en bred pa 1,5 - 3 m. Efter ungefar 200 m tvingar luftforradet oss att vanda motvilligt. Pa vagen tillbaka fotograferar vi och njuter av det smatt fantastiska tunnelsystemet. Vi langtar redan tillbaka till hit vilket vi meddelar Marco. Marco Busdraghi ar agaren av dykcentret och den som hittat de flesta grottorna runt Porto Conte och tillika varan guide i tunnelsystemet. Han hittar bast av alla i Sardinien bland tunnlarna och ger ett mycket proffsigt intryck. Val framme vid utgangen passar vi pa att simma runt ett par varv i de tunnlar som ligger i borjan av systemet. Vi vill helst inte sluta simma runt denna fantastiska grotta och vi onskar alla att vi hade galar...

Alghero 21.07.2000

Efter nagra dagars fortsatt underbar dykning och en utflykt till Korsika och den fantastiska staden Bonifacio var det dags att besoka "Ciprea" grottan igen. Vi, Marco, Per och Jari (Jan har akt hem till Sverige), skulle nu forsoka ga ytterligare ett steg langre in. Vi studerade de skisser som finns och gjorde upp en plan pa hur vi skulle ta oss runt den naturliga cirkel som en del av grottan utgor langre in. Solen sken och havet lag stilla under farden ut. Vi svettades kopiost nar vi forberedde oss pa baten. Snabbt i vattnet for att kyla av oss i syfte att inte forlora for mycket vatska. Forsta delen gar enkelt, det ar nu tredje gangen vi passerar in i denna del av grottsystemet. Val framme, dar vi vande sist, stiger anspanningen. Alla lyfter sig ett snapp och vi fortsatter framat. Tunneln slingrar sig framat och vi tar oss fram utan att rora den finkorniga vita sanden. Om mojligt blir det trangre och vi moter en vagg av sand som ser ut att hindra vidare utforskning. Marco kryper och drar sig igenom passagen, det ar prcis det gar utan att behova ta av sig utrustningen. Det ar omojligt att passera utan att rora upp ett moln av sand. Jag passera efter Marco och jag tar mig precis igenom. Sandmolnet okar och nar jag vander mig om gar det inte att se Jari som ligger sist. Vi stannar upp och invantar Jari. Vi ser plotsligt hans lampsken tranga igenom sandmolnet och skenet kommer narmare, plotsligt stannar lampskenet upp och Marco och jag tittar pa varandra. I nasta sekund signalerar Jari med lampan att han behover hjalp. Marco simmar in i molnet och pa en decimeters avstand far han ogonkontakt. Jari har fastnat.... Efter lite trixande far vi igenom Jari, som ar lite storre an Marco och jag, och vi hoppas att cirkeln verkligen existerar sa vi slipper vanda tillbaka igenom den tranga passagen som nu ar helt igengrumlad. Dykningen blir nu lite enklare for sanden pa bottnen forsvinner. Vi simmar i hoger varv och undviker de forgreningar som skulle tas oss annu langre ut i systemet... Efter en stunds simmande kanner vi igen oss!!! Vilken lattnad, skissen stammer och vi beger oss ut ur systemet den vag vi kom in. Denna grotta borde videofilmas och vi bestammer oss for att se om detta gar att losa. Jari och jag hoppas vi far en chans att dyka "Ciprea" minst en gang till innan hemfard, kanske ta en av de tunnlar som mynnar ut fran "cirkeln" och ta oss annu langre ut? Pa eftermiddagen dyker vi med Sergio i den storsta och enklare grottan "Nereo". Djupet varierar mellan trettio till fem meter och kortare tunnlar forbinder de olika rummen i grottan. Vi ser en stor hummer och en "Grongo", en typa av al. Systemet ar gigantiskt och vi ser bara en del av det. Har kan vi lagga manga dyk utan att ta samma vag. Det ar nu dags att avsluta dykdagen for att bege oss sig till staden och ladda kolhydratforradet infor morgondagens dykning.